Säkerhetsdörr i BRF: tillstånd, krav och vem som betalar

Många som köper en bostadsrätt i ett äldre flerfamiljshus funderar på att byta den gamla lägenhetsdörren mot en säkerhetsdörr. Det kan vara en bra idé, men i en bostadsrättsförening är dörren inte bara din egen sak. Den sitter i husets brandcellsgräns, den syns i trapphuset och den kan vara föreningens ansvar enligt stadgarna. Här går vi igenom vad du behöver ta reda på innan du beställer något.

Vad är en säkerhetsdörr egentligen?

Ordet säkerhetsdörr låter som ett tekniskt begrepp, men det är det inte. Enligt Wikipedia är det en marknadsföringsterm för dörrar som anses ge bättre skydd än en vanlig dörr, och inbrottsskyddet för dörrar regleras inte i svensk lag. Det som finns är standarder. Inbrottsklasserna enligt SS-EN 1627 börjar på RC1, som är den lägsta nivån, och går uppåt därifrån.

För lägenheter i flerbostadshus finns dessutom brandkravet. Wikipedia anger att säkerhetsdörrar till lägenheter i flerbostadshus ska vara brandklassade i klass EI30. Vill du vara säker på vad som gäller för just ditt hus är det Boverkets regler och föreningens brandskyddsdokumentation som avgör, så fråga styrelsen.

Varför brandskyddet styr så mycket

Storstockholms brandförsvar, som är räddningstjänst för både Nacka och Värmdö, förklarar att ett flerfamiljshus är indelat i brandceller. Varje lägenhet är en egen brandcell som ska kunna hålla brand och rök ute i minst en timme. Lägenhetsdörren är alltså en del av det skyddet. En ny dörr får därför inte vara sämre än den gamla när det gäller brand, även om den är bättre mot inbrott.

Stöldskyddsföreningen påminner om att lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade. Deras råd är enkelt: hör med fastighetsägaren innan du byter. I en bostadsrättsförening betyder det styrelsen.

Behöver du styrelsens tillstånd?

Bostadsrättslagen kräver styrelsens tillstånd bland annat för ändringar i lägenheten som påverkar brandskyddet. Eftersom lägenhetsdörren ingår i brandcellen är det klokt att alltid söka tillstånd skriftligt innan du byter dörr, även om du tycker att den nya dörren är likvärdig. Många föreningar har också regler om utseende i trapphuset, till exempel att dörrarna ska ha samma kulör eller samma typ av fönster och brevinkast.

Skicka in en enkel ansökan med:

• vilken dörr du vill sätta in och dess brand- och inbrottsklass,
• vem som ska montera den,
• om karmen också ska bytas,
• hur dörren ser ut från trapphuset.

Vem äger dörren, och vem betalar?

Här skiljer sig föreningarna åt, och svaret står i stadgarna. Bostadsrättslagen säger att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick, om inte stadgarna säger något annat, och att föreningen ansvarar för huset och lägenheten i den mån ansvaret inte ligger på medlemmen.

Två exempel på hur det kan se ut:

• HSB:s normalstadgar från 2011 lägger lägenhetens ytterdörr och karm på föreningen, medan låset är bostadsrättshavarens ansvar.
• Bostadsrätterna skriver att om stadgarna inte säger något om ytterdörren ligger det närmast till hands att föreningen ansvarar för den. Medlemmen svarar då för målningen av dörrens insida.

HSB råder att du i första hand tittar i din egen förenings stadgar. Det gäller oavsett vilken organisation föreningen tillhör, eller om den inte tillhör någon alls.

Om du vill byta själv fast dörren är föreningens

Det vanligaste upplägget är att föreningen ansvarar för dörren och att du som medlem vill ha en bättre dörr än den som sitter där. Då brukar man komma överens om att medlemmen bekostar bytet och att föreningen godkänner dörren. Skriv ner vad som gäller för framtida underhåll, så att nästa ägare och nästa styrelse vet vem som ska laga den om den går sönder.

Om föreningen byter alla dörrar

Ibland beslutar en förening att byta alla lägenhetsdörrar på en gång, till exempel i samband med en stambytes- eller trapphusrenovering. Det ger ett enhetligt utseende och samma brandklass i hela huset. Har du redan bytt till en egen säkerhetsdörr är det bra att ta upp det med styrelsen tidigt, så att ni kan diskutera om din dörr får sitta kvar.

Låset är oftast ditt

Även om dörren är föreningens är låset ofta medlemmens ansvar, som i HSB:s normalstadgar. Det betyder att det är du som byter cylinder om du tappar nycklarna eller flyttar in, och att det är du som betalar. Kontrollera om föreningen har ett gemensamt nyckelsystem där lägenhetscylindern ingår, för då kan styrelsen ha regler för hur bytet ska göras.

Sammanfattning

1. Läs stadgarna: vem ansvarar för dörr, karm och lås?
2. Kontrollera vilken brandklass dörren behöver ha.
3. Sök styrelsens tillstånd skriftligt innan du beställer.
4. Skriv ner vem som underhåller den nya dörren i framtiden.