Bostadsrättstillägg – behöver du det?

När du köper en bostadsrätt får du ofta frågan om du vill lägga till ett bostadsrättstillägg till hemförsäkringen. Många tackar ja utan att riktigt veta vad det täcker, och andra tackar nej utan att veta att de kanske behöver det. Svaret hänger ihop med en fråga som många bostadsrättsägare aldrig ställer: vilka delar av lägenheten är egentligen mina?

Hemförsäkring och bostadsrättstillägg är två olika saker

Den vanliga hemförsäkringen gäller i första hand det du äger och tar med dig när du flyttar: möbler, kläder, elektronik och annat lösöre. Den har också ofta ansvarsskydd, rättsskydd och reseskydd. Men själva lägenheten, alltså golv, väggar, kök och badrum, är inte lösöre.

Det är där bostadsrättstillägget kommer in. Folksam beskriver det som ett skydd för de delar av bostaden som du själv ansvarar för, till exempel kök, badrum, golv och väggar. Om en diskmaskin läcker och golvet måste bytas, eller om ett badrum skadas av vatten, är det tillägget som kan ersätta din del av skadan.

Varför stadgarna avgör

Bostadsrättslagen säger att du som bostadsrättshavare på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick, om inte föreningens stadgar säger något annat. Föreningen ansvarar för huset och för det som inte ligger på dig. Var gränsen går står i stadgarna, och den kan skilja sig mellan föreningar.

Ett exempel är lägenhetsdörren. Enligt HSB:s normalstadgar från 2011 är dörren och karmen föreningens ansvar, medan låset är bostadsrättshavarens. I andra föreningar kan det vara annorlunda. Samma sak gäller för exempelvis ytskikt, inredning i badrum och vitvaror. Ju mer av lägenheten du själv ansvarar för, desto mer kan ett bostadsrättstillägg vara värt.

Har föreningen redan ett kollektivt tillägg?

Det här är den viktigaste kontrollen. If skriver att en bostadsrättsförening kan ha tecknat ett kollektivt bostadsrättstillägg för alla sina medlemmar. Då ingår tillägget redan, betalt via månadsavgiften, och du behöver inte köpa ett eget.

Så tar du reda på det:

1. Titta i årsredovisningen eller på föreningens webbplats.
2. Läs informationen du fick vid tillträdet, eller välkomstbrevet till nya medlemmar.
3. Fråga styrelsen eller förvaltaren direkt.

Har föreningen ett kollektivt tillägg är det ändå bra att veta vilket bolag det gäller och vilken självrisk som tillämpas, så att du vet vart du ska vända dig om något händer.

Vad kan ingå mer än vattenskador?

Innehållet skiljer sig mellan bolagen, men ett bostadsrättstillägg kan också innehålla ett otursskydd, eller allriskskydd, för själva lägenheten. Folksam anger att deras tillägg har ett otursskydd för bostadsrätten på upp till 200 000 kronor, enligt villkoren i oktober 2026. Det kan till exempel gälla om du råkar skada en bänkskiva eller ett golv.

Jämför alltid:

• vilka delar av lägenheten som omfattas,
• hur hög självrisken är,
• om det finns ett tak för ersättningen,
• om tillägget gäller vid renovering som du gör själv.

Lås och nycklar i försäkringen

Eftersom låset ofta är medlemmens ansvar är det värt att läsa vad hemförsäkringen säger om låsbyte. Vissa bolag ersätter låsbyte om nycklarna har kommit bort och det finns risk för inbrott, men villkoren skiljer sig mellan nivåer och åldersgrupper. Läs ditt eget försäkringsbrev för att se vad som gäller.

Behöver du det, då?

En enkel tumregel:

• Ja, troligen, om föreningen inte har ett kollektivt tillägg och stadgarna lägger kök, badrum och ytskikt på dig.
• Nej, troligen inte, om föreningen redan har ett kollektivt tillägg som täcker samma sak.
• Kontrollera noga, om du har renoverat mycket själv eller har ett påkostat badrum, eftersom det påverkar hur stor en skada kan bli.

Det viktigaste är att inte ha dubbla försäkringar för samma sak, och att inte stå helt utan skydd för de delar du faktiskt ansvarar för.